textum, textrum

Om att läsa fritt och brett och omväxlande II.

Posted in Jan Guillou, Liza Marklund by Terese on 03 januari 2010

I sin naivitet har man gått och trott att Ondskan och Gömda ska läsas inför lektionen kallad Högt och lågt (ett illa uttryckt sätt att mena kvalitativ och ickekvalitativ litteratur, ety det handlar inte om rangordning). Dessvärre ska Ondskan läsas inför Genus och andra ideologiska perspektiv på litteratur och Gömda inför Fiktion/faktion. Det jag finner förargligt med detta är att jag för det första inte får argumentera Guillou och Marklund som ickekvalitativ litteratur och för det andra att det finns oändliga andra verk som i deras ställe hade passat betydligt bättre.

I vilket fall peppar jag oerhört inför icke/kvalitetslektionen, jag önskar få en klarhet i varför dagens breda publik läser som den gör. Ety de flesta populärlitterära romaner ter sig för mig som en skrapning på ytan, ett sätt att föra in så mycket spridd och trivial information på så liten rymd som möjligt. Få blir missnöjda. Jag känner mig istället tämligen underskattad som läsare, man börjar undra varför det inte grävs djupare i ett enda ämne istället för hundra ytliga, man lämnas tom och idiotförklarad. Eftersom jag har svårt att se tjusningen i detta, har jag även svårt att relatera till chiclitten, deckarlitten, osv. Det gränsar nästan till en slags alienation där jag förvirrad undrar varför det inte är att föredra det verk som innehåller det semantiskt och språkligt komplexa, mångbottnade och relaterbara; en friktion istället för en plastigt blank yta.

Annonser

11 svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. Caroline said, on 04 januari 2010 at 9:43 f m

    Jag tror så här: att de som läser icke, är ointresserade av litteratur. De läser för att slappna av eller av ngn annan anledn, men lika väl skulle de kunna se en film eller utföra ngn annan aktivitet som ger samma resultat. De som skriver icke är intresserade av att berätta en historia, inte av att skapa nya rum i litteraturen. Jag lägger inget värde i detta, jag säger helt enkelt att det inte är litteratur. Frågan är vad denna ickelitteratur har i en litteraturutbildning att göra. Är alla utbildningar utformade på detta sätt att man får lära sig icke hellre än vad som verkligen är?

    (Skall inte ens BÖRJA med min åsikt om Gui/Mkl som språngbräda för GENUS i LITTERATUR, herregud! Jag ser faktiskt blodrött. 2010 är tydligen det arga året.)

  2. interweaves said, on 05 januari 2010 at 7:22 e m

    Det är en sådan lättnad att höra, C, det är så få som är beredda att hålla med. Samtidigt är det så lätt att tänka så, att Guillou och Marklund osv inte är litteratur; litteratur som ju eg ska definieras, i princip, som all text som under hela historien finns nedskriven och tryckt. Jag tror att jag utifrån det kommer få enormt mothugg på högt/lågtlektionen, jag kommer ätas levande. Hade gärna haft med dig som bundsförvant.

  3. tomas said, on 06 januari 2010 at 3:42 f m

    Kanske är bokväljarnas (lärarinnor eller/och lärare) mening att dessa skitböcker trots deras kvalitativt jävligt hemska litterära innehåll påverkar en grå massas syn på kön samt invandrade kön, att samhälle inte nördar (av allsköns karaktär -ni och jag och alla våra vänner-) får mycket av sina mans- respektive kvinnogestalter ifrån böcker så som dessa, förhoppningsvis finns de inte med som böcker som ska visa något annat än att tyvärr finns det populärförfattare vars verk (eller värk..) läses av stora mängder människor som inte får i sig tillräckligt med övrig litteratur för att kunna stå opåverkade av de bilder av framförallt män som framförs. Kvinnobilder med, för den delen, minns att i Maklunds bok är kvinnor helt hjälplösa och i Ondskan förekommer de väl knappt? Kanske finns i Guljos fritolkning av sin egna skoltid så många porträtterade män som är så o-män-skliga att läsarna tror att det är så här hemskt ställt i sinnet på större delen av de män som finns i det verkliga samhället, och därför har de en viktig roll i genusdebatten, för att upplysa om att den här sortens litteratur inte bara är tråkig att läsa, ostimulerande och allmäng ful, utan också ett samhällsproblem som motarbetar, tja, frigörelse från förlegade könsnormer, helt enkelt. Liksom i Maklunds bok där invandrade manliga muslimer beskrivs som våldsmaskiner som i pack jagar kvinnor att trackasera för sin egna vällusts skull. Dessutom beskrivs båda de här böckerna av respektive författare som verklighetsbaserade, men de har ingenting med faktiskt verklighet att göra, det är lika mycket skildrad verklighet som typ Drömfackulteten.. Halv fem på natten, tredje natten i rad som jag jobbar, vet inte om jag kan uttrycka mig överhuvudtaget ordentligt just nu, men jag tänker att om man säger:

    Detta ni kommer läsa nu är sant, det är så här det gick till, det här är verklighet.

    Sedan skriva om hur typ figurer lika sanningsenliga som vilken tevekanalskaraktär som helst, vad är det han baudrilard säger nu igen, öh, måste konsultera wikipedia:

    ”.. society has become so reliant on simulacra that it has lost contact with the real world on which the simulacra are based.”
    http://en.wikipedia.org/wiki/Simulacra_and_Simulation

    Tja, alltså, tappar tråden här, för jag kan inte gärna börja med en genomgång av allt det där. Men ungefär så att böckerna du ska läsa i Genus skapar en egen uppfattning av den kollektiva synen på framförallt ondskefulla makt-män samt invandrade muslimmän som inte egentligen överensstämmer med verkligheten och sänder ut den i skallen på alla puckon som läser böckerna, de tänker att de inte påverkas men det gör de ändå för man påverkas av allting som man läser och ser och hör och därför skapas och detta föder hat mot män med typ aristokratisk bakgrund samt invandrare..

    Ger upp.
    Hoppas alla sover gott

  4. tomas said, on 06 januari 2010 at 4:00 f m

    ”Baudrillard theorizes that the lack of distinctions between reality and simulacra originates in several phenomena:

    Contemporary media including television, film, print and the Internet, which are responsible for blurring the line between goods that are needed and goods for which a need is created by commercial images.

    Exchange value, in which the value of goods is based on money rather than usefulness.

    Multinational capitalism, which separates produced goods from the plants, minerals and other original materials and the processes used to create them.

    Urbanization, which separates humans from the natural world.
    Language and ideology, in which language is used to obscure rather than reveal reality when used by dominant, politically powerful groups.”

    Denna teori innefattar bland annat kön, kön samt alla andra sociala konstruktioner du kan föreställa dig. Vet inte om du läst hans jävla tegelstensböcker men det här är ungefär det mer intressanta att ha i åtanke när man gör nästan allting som har med tja, kultur och allt som skapats av oss mänskliga, tänker jag. Simulerade verklighetsbilder, kopierade mansbilder från redan kopierade mansbilder som blivit kopierade av pastisch, karikatyr och så vidare in i absurdum, ingenting är verkligt och det påverkas vi av..

  5. Caroline said, on 06 januari 2010 at 8:25 e m

    Jag har mkt svårt att tro att det är få som tycker som jag, men jag tror dig när du säger att det är så, även min man håller med dig om detta. Men på en littvetarkurs måste väl ändå de flesta tänka så här? Inte proväter studenter på Cordon Bleu hamburgare från McDonald’s för att studera kötthalten? Gud vilken vacklande jämförelse, men jag är fortf helt överraskad av er studieplan. Ser fram emot ytterligare rapporter från den, dock!

  6. Caroline said, on 06 januari 2010 at 8:27 e m

    Förresten, jag vet inte m det är LÄTT att tänka att G/Mkl inte är litteratur. Det handlar ju enkom om en definition av litteratur, och det har väl ändå de flesta kommit över vid det här laget, att bara för att det är utgivet i tryckt format, så är det inte automatiskt litteratur?

  7. interweaves said, on 07 januari 2010 at 1:24 e m

    Tomas: Fint att du för diskussionen framåt! Undrar dock: om syftet är att visa på hur Marklund&Guillou formar en stor massas åsikter, borde det i så fall inte höra till, säg, sociologi el dyl? Och vore det för att upplysa hur illa skriven litteratur det är, är det i så fall inte något för fritiden?

  8. interweaves said, on 07 januari 2010 at 1:27 e m

    Caroline: Lätt, och radikalt (alt kulturkonservativt). Jag måste fundera på detta.

  9. tomas said, on 08 januari 2010 at 8:33 e m

    Jag försökte tänka mig att böckerna i sig har väldigt mycket med just föreställningar om hur män som antingen är invandrare eller högskiktsmän är att göra. Sociologi är ju ett sånt begrepp som spänner otroligt brett och även genus faller under sociologins breda vingar.

    Och visst, jag menar, litt.vet. borde kunna välja bra mycket friare än att låsa sig själva till såna böcker som ni nu ska läsa. Det är banalt och töntigt. Försökte mest tänka konstruktivt och föra fram möjliga diskussionsmöjligheter med givna böcker som ni väl oavsett inte kommer att komma ifrån nu när det bestämts.

  10. […] är obegriplig på ett helt annat sätt. För det första enär vi under b-kursen tvingades läsa litteratur av just det här slaget; ”bred”, välkänd och utan estetiska värden. Att den alltså överhuvudtaget står […]

  11. […] skriver plötsligt skulle försvinna. Tvärtom! Måhända är just Ranelid ett mindre bra exempel, det finns författare av den betydligt värre sorten. Men allt som håller den stora massan till den vackert kvalitativa litteraturen välkomnas hos mig […]


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: