textum, textrum

Jag längtar besinnigslöst en prosa man kan lapa.

Posted in litt, Toni Morrison by Terese on 02 mars 2010

Jag måste utveckla det jag sa om språket i Toni Morrisons Älskade, ety halvvägs in i romanen orkar man inte blunda mer för lingvistiska brister; texten uppbyggd kring krystade one-liners, däremellan är språket trubbigt och trögt och burdust (översättningen dessutom miserabel, jag hittar flera syftningsfel och en särskrivning). Det är hur som helst inte innovativt lekfullt, vilket det söker vara. Jag vill gärna tänka att en bra roman består av lika mycket språk som innehåll, vilket Morrison misslyckas med å det grövsta. Å andra sidan gillar jag fläckvis inkråmet; anspelningarna på Medea, de mänskliga relationerna. Dessutom är det ett graciöst uppsving sedan man under de gångna veckorna tvångsläst Marklund och Guillou.

Jag undrar ändå om jag inte har tur som inte älskar Morrison. Kommande tre veckor tillbringas skrivande uppsats om mottagandet av hennes roman, och jag väljer henne istället för Conrads Heart of Darkness, ety jag älskar Heart of Darkness; vissa romaner vill man inte spräcka och splittra i sterila analyser.

Annonser

4 svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. mrs. B said, on 03 mars 2010 at 12:31 f m

    Nu det ett tag sedan jag läste Beloved sist men jag har aldrig noterat några stilbrister. Kan det månntro vara översättningen som är orsaken?

  2. Terese said, on 03 mars 2010 at 3:41 f m

    Översättningen är en stor bov i dramat, men jag äger även orginal och har suttit och jämfört, så ödmjukast; nej. Men det är ju språksmaken som förgrenar sig, hos mig skaver Beloved i ögonen.

  3. mrs. B said, on 03 mars 2010 at 11:28 f m

    Själv tycker jag att Beloved är den enda roman som motiverar Morrisons Nobelpris men smaken, som du skriver, förgrenar. Och förenar. Liksom du håller jag Heart of Darkness högt och innerligt.

  4. Caroline said, on 05 mars 2010 at 9:21 f m

    Även jag tänkte förslå att det var översättningen – det var länge sedan jag läste ”Beloved”, men är sugen på en retur. Minns att jag tyckte mkt om Morrissons ”Jazz” men säkerligen berodde detta mer på ämnet, än ngn speciellt skimrande språklig stil.


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: