textum, textrum

Språket ärvs i nedåtgående led som en visklek.

Posted in litt, Språk by Terese on 02 mars 2010

Mormor vid sitt köksbord den 30 december 2009, transkriberat från ljudfil och översatt från värmländskan:

Ja Ethel, tänk när hon kom du en natt, klockan tolv kom hon. Ringde på dörren, hon. Jag tänkte men vad är det nu. Och då var det Ethel. Och då öppnade jag vet du och då stod hon där. Du, sa hon. Men du, sa hon. Har du nattlinnet på dig du, sa hon. Ja, sa jag, men klockan är tolv Ethel, sa jag, på natten. Är det natten, säger hon. Ja, det är natten, säger jag, hon är tolv nu. Ja du förstår jag är så hungrig så jag är tvungen att få kaffe. Jag måste ha kaffe och smörgås! Och då hade hon inget kaffe, hon hade försökt att få upp ett kaffepaket vet du och det var omöjligt. För hon hade bara en hand för hon har haft stroke så hon kunde inte göra något med den andra handen. Hon hade knövlat vet du så det var inte vettigt. Och tillslut visste hon ingen annan ro än hon gick hit till mig vet du för hon trodde inte att det var natten inte.

Annonser

2 svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. H said, on 02 mars 2010 at 9:09 e m

    åh så fint!

  2. […] Språk by Terese on 16 juni 2010 Jag är inte över mig given förtjust i ljudböcker, trots mormors många, långa livsberättelser, trots fick jag hela barndomen utan undantag varje kväll en saga […]


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: