textum, textrum

Redan stryker jag i andanom pärmen, sidorna, meningsbyggnaderna med händerna, läshuvudet.

Posted in Mircea Cărtărescu by Terese on 30 juni 2011

Alltså Cartarescus dagbok (1994-2003). Alltså utan tvivel årets största litteraturhändelse.

Annonser

John Everett Millais.

Posted in konst by Terese on 25 juni 2011

”1848 bildade han jämte sex andra ynglingar – bland dem Holman Hunt och Dante Gabriel Rossetti – det ‘prerafaelitiska brödraskapet’, hvars mål var brytning med den tomma konventionalism, som rådde i det engelska måleriet, och ärligt, medelbart detaljeradt studium efter naturen.” Nordisk familjebok.

Språket som hembygd.

Posted in bok&bibliomässan by Terese on 24 juni 2011

Det är midsommarafton, jag har efter närmare ett halvår fått min dator tillbaka, sitter och tittar igenom Bokmässans seminarieprogram för 2011. I mina tidigare tonår bodde jag i Luxemburg, då hade vi alltid slutprov på midsommarafton. Jag har enkom en barndomsrelation till midsommar, ergo sitter jag i pappas och soffa och längtar beställda bokpaket, läser Harold Blooms kanontexter, äter godis, väntar mat. Och Bokmässan, det är min debut där, är det meningen att så många vad verkar fantastiska seminarium ska krocka med varandra? T.ex. ”Språket som Heimat” (Müller!), ”Livsfarlig romantik” och ”Tranströmer – metaforernas mästare”, t.ex. ”Stagnelius på högsta volym” och ”Charles Baudelaire”? Jag undrar även vad t.ex. Camilla Läckberg, Carolina Gynning och Kikki Danielsson har på Bokmässan att göra? Är det för fylla en könskvot? Jag kan i så fall topptipsa jättemånga samtida tyska författare som råkar vara kvinnor. Men mjao vad fint det ska bli få höra Müller. Älskar den lingvistiskt inriktade seminarietiteln!

Den språkliga variationens förtjänst.

Posted in Torsten Rönnerstrand by Terese on 22 juni 2011

Hör Torsten Rönnerstrand tala om litterära raggningsrepliker!

Ni förstår ju hur oerhört lycklig jag varit på A- och B-kursen i litteraturvetenskap när har man fått lyssna till den här rösten på proustianska, kunskapssprängda, sprakande föreläsningar. Nu är det för andra gången planerat att Torsten ska gå i pension, jag hoppas naturligtvis inte.

I Hjärtdjur är väggarna så många och så subtilt utplacerade att romanen snarast liknar en stark och vacker katedral.

 

Den är klar nu, min C-uppsats i litteraturvetenskap, den heter ”Blicken som avbildningsmetod : symbol och verklighet i Herta Müllers Hjärtdjur och är förmodligen det mest oakademiska Karlstad Universitet på länge skådat. Kanske omarbetar jag den till en mer bloggläsarvänlig text, kanske å andra sidan inte, ety jag tror det viktigt med ett (får jag säga det här?) bildat avbrott i internetvardagen. Om inte bildat så vetenskapligt. Och om vetenskaplighet avskräcker, har jag ändå varit mycket snäll mot läsaren, jag använder kanske högst tre litteraturvetenskapliga begrepp, alla andra ord kan man läsa om är man bara intresserad. Och det är lätt att intressetjusas av Herta Müller.

 

Så jävla glad är jag över ha haft Carolines och Amandas språkblickar och ljushuvuden filtrerande texten under processen, uppsatsen hade inte liknat sig själv om vore det inte för er. Och såklart min mamma, det grammatiska språkgeniet. (Trivia #1: har ej ens kört text genom Words rättstavning.)

F.ö. mest stolt över att jag lyckats få ur mig den här textmassan under en period då min farmor spräcker höften och jag får bo i radioskugga hos farfar och taxen så att de inte svälter etc. (Trivia #2: min farfar har ett minne som varar i femminutersintervaller och besitter tillika en omättlig nyfikenhet, ergo har han grinat varje gång han plockat upp och läst inledningen till Blicken som avbildningsmetod. Jag tycker inte att det är sorgligt, jag tycker att det är vackert och känns som man då rört en mänsklig botten.)